söndag 14 augusti 2011

Ny övning: Akupressur/tryckövningar

Jag har för ett tag sen börjat prova tryckövningar, en sorts akupressur. Jag hade själv börjat experimentera åt det hållet när barnmorskan för några månader sen tog upp att de hade haft ett seminarium om detta med en kvinna som använde det som behandlingsform.

Jag har kommit så långt med min muskulatur att den är relativt avspänd, och jag kan få mig själv att slappna av någorlunda. Så jag jobbar mest med smärtan och nerverna nu, för att vänja av dem från att reagera så hårt vid beröring.

Akupressuren (egentligen en form av beröringsövning) går till så att jag först kniper för att värma upp och slappna av. Med ett insmort finger (jag använder glidmedel) tar jag sen en av mina smärtområden och hittar med hjälp av fingret den nivå av tryck som är precis innan då det gör (för) ont.

Om jag trycker till lite mer kommer det göra ont, så jag minskar trycket tills det precis slutar göra ont. Detta för att vänja av nerverna och helt enkelt skjuta fram den där smärtgränsen. Så det är ett väldigt lätt tryck/nudd som det är just nu. Jag börjar med att göra små cirkulära rörelser på det smärtområdet i ungefär en minut. Sen håller jag fingret still på samma område i en minut. Detta gör jag på alla mina smärtområden.
Området som är längst ner, mot anus (kl 6) är det som är mest jobbigt.

Det finns några praktiska klurigheter med detta. Man måste ha en bra ställning för att komma åt och vara bekväm och avslappnad. Min liggande sittställning har funkat bra för detta. Sen får man liksom fläka upp blygdläpparna med ena handen, spreta isär dem med pek- och långfinger så att vestibulen blir lättare åtkomlig. Sen är det bara att dyka ner till sina smärtpunkter med det insmorda fingret.

Det viktiga är att hitta den där nivån av tryck som ger ett visst tryck utan att göra (för) ont. Jag tror att det är nyckeln till att vänja av nerverna vid detta. Det liknar lite när man lär tinnituspatienter att sluta "höra" tjutet. Genom att ha ljud i bakgrunden som är lågt, men ändå så högt att man precis hör tjutet, så vänjer man av hjärnan att höra tjutet vid just den nivån. Sen höjer man steg för steg för att bättra på sin tolerans. Till slut så har man höjt toleransen så mycket att man inte "hör" (reagerar) på tjutet längre. Det handlar om att lura/avvänja hjärnan på att reagera på den stimulansen.

På samma sätt fungerar detta. I början kanske det gör lite, lite ont men eftersom det är innan det gör panik-ont så är det kontrollerbart för mig. Efter att jag gjort rörelsen eller trycket i ungefär 30 sekunder, så orkar liksom inte nerverna signalera längre och smärtsignalens "akut-het" avtar - även om jag fortfarande känner den. Det gör inte lika ont, eller iallafall inte ont på samma sätt.

Jag tror verkligen på den här övningen! Dock tror jag att man måste jobba med sin spänning först och bli kompis med sin fitta innan man börjar med den.

2 kommentarer:

  1. Spännande! Berätta hur det går sen!

    SvaraRadera
  2. Jag är lite oregelbunden med mina övningar just nu, så det kanske tar ett tag. Men jag har gott hopp! =)

    SvaraRadera